Den här dagen kunde ju ha börjat bättre...

Kan man bli annat än rädd ??

Igår när vi gick ut på sista kvällsprommisen,så fick Micke sig ett gott skratt,och även jag :-)

Vi gick vid parken,och där hade dom plogat upp en rejäl snövall,och Micke som är så smal o smidig tog ett kliv över vilket inte var nåt problem.

Så säger han åt mig att jag ska komma efter och det gör jag...och hunden..

Problemet var bara att jag sjönk som en gråsten igenom snövallen.

Där liksom sitter jag grensle över vallen,med ena benet totalt fast och börjar gapskratta åt hundstackarn som kämpar som en myra i sirap.

Jag önskar jag hade haft kameran med mig.

Micke hade skitkul åt oss båda där han stod "på säker mark".

Vi kom ju loss till slut,och kul hade vi.

Sen började jag fundera hur jag ska bära mig åt idag när jag ska till skogen,för då går man just den vägen. Vore väldigt pinsamt om jag fastnade där i dagsljus..

Folk som skulle gå förbi skulle säkert undra vad det är för tokig kvinna som sitter på en snövall och gapskrattar med nåt ludet svart brevid sig som sticker upp ur snön..

Jag går nog en annan väg till skogs idag..

Min dotter var 4 år då,och jag poppade sån här musik om dagarna när vi dansade omkring hon och jag..

En bild till som Mickes Farbror tagit på en av sina resor. Helt otroligt..

Min Älsklings Farbror Leo är en riktig Globetrotter..

Kika gärna in på hans hemsida http://hem.passagen.se/leosir/

Han har rest runt i världen på alla möjliga håll,och har alltid kameran med sig. ( Han har massor med superfina foton ),och nu senaste resan när han och en vän var till Bangladesh över Jul och Nyår så togs bland många andra denna bild och hur kan man låta bli att lägga in en "look-alike" grej av detta ??